Första gången...

Jag minns så tydligen den första krampen, då för ca tretton år sedan... Satt hemma i mitt flickrum, lyssnade på musik samtidigt som jag hade ett öga i skolböckerna och det andra på alla posters på väggen... Hela väggen tejpad med bilder på E-Type... och hans musik liksom dånade ur högtalarna...

Mitt uppe i alla tankar och dagdrömmar, känner jag smärta i buken, likt små "stickningar", om man nu kan beskriva dem som så... Jag gör inte så mycket åt det egentligen, kom lite till och från, men jag gjorde inget åt det den gången.

Om jag bara visste vad som väntade mig ytterligare (minst) tretton år framöver, hade jag nog bett den som skulle säga det fara o flyga...



Det tog ytterligare några år av smärta och värktabletter innan jag så sökte läkarhjälp för smärtorna... Fick inga svar av läkare. Nu var jag 17 år. De kunde inte sätta fingret på vad det var... men avtuppad, det var jag. Syrgas och allt möjligt till på köpet. Allt smärtstillande man blev "inhalerad" med, och smärtan försvann ju... men vad berodde det på?

Det var bara att åka hem igen, dagen efter. Jippi! NOT! Ha, och sen då? Vad var det tänkt att jag skulle fått ut av det då? Inget. Jaja. Åka hem och ta det lite lugnt, fortsätta med skola? Visst.


Med huvudet fullt av tankar så gick livet i alla fall vidare... och så mycket hade jag ju förstått, att det handlade om något "kvinnligt"...

Fortsättning följer...