Så kom då den ena "smällen" efter den andra... Från den dagen då jag var sjutton år och framåt, då jag var kring 20, det var nog en månad kvar till 2:an och 0:an i ålder... så fick jag ett sådant där kraftigt anfall igen, så jag trodde att jag skulle hugga av mig armen eller nåt annat av intresse för att undvika smärtan i buken/magen.
Fick åka in på akuten, där man tog prover (som vanligt) och kollade febertemp, som visade på feber. Minns inte graderna, men det var inte i mitt intresse direkt, jag ville ju veta VARFÖR!?!?! Att det skulle vara så svårt! Men visst, läkare kan ju inte ha svar DIREKT på bordet, de måste ju ibland använda sig av "uteslutningsmetoden"...
Man tog också andra sorters prover, som visade på "infektion i buken". Jag hade alltså en infektion i buken? Men det kunde de inte veta vad det berodde på eller så... jag skrev smärtorna, fick morfin, den ena dosen efter den andra.
Några dagar senare var det tänkt att jag skulle åka på kryssning med Silja Line, men det kunde ju inte läkaren skicka mig på (förstås), eftersom jag låg inne i nästan en vecka med febertoppar i berg och dalar.
Det var funderingar och förslag på att skicka mig vidare till operationssalen för att göra en titthålsoperation, eftersom att man då lättare kan se vad det rör sig om... men nej! Trots denna "nästan-en-hel-veckas" liggande och "ajande" så blev jag hemskickad... igen...
Fortsättning följer...
Satt bara och väntade på när nästa sjukresa skulle äga rum....att se Dig ha så ont var skitjobbigt.. och inte veta vad det var...!
SvaraRadera