~Tankar mitt i Min Wilja... ~

En tanke slog mig idag... hur många behandlingar klarar en människa att gå igenom? Hur många olika behandlingar kan det finns för en och samma sjukdom? Hur länge orkar man hålla på? Jag har gjort otaliga försök till behandlingar, och är nu inne bland de sista försöken, sen får det vara nog.

OK, det kanske bara är i ren frustration jag tänker så, men det känns faktiskt så. Jag menar, hur länge till orkar en människa ha ont i mitten av kroppen och knappt kunna gå från en dag till en annan? Det är nog jobbigt att sitta upprätt, utan att känna som att man går av på mitten. Värst är det att sträcka på sig.

Idag har jag varit på läkarbesök (men återkommer desto mer längre fram, när jag är ikapp "dagens datum" i mitt bloggande liv) och nu går jag på antibiotika + p-piller + morfinliknande preparat + panodil + inflammationshämmande preparat... vadå pillertrillare?

Jag menar det, hur länge orkar man - när saker o ting inte funkar??? Ska man någonsin bli människa igen?

Vad var det jag hörde idag? "Du kanske skulle gå och bli gravid?"

Fast sanningen är ju den, skulle jag haft egna barn idag, så hade min livmoder (och förmodligen "det andra som anses kvinnligt") vara ett minne blott...

Jag skriver lite tankar så här då och då, som inhopp mellan de "egentliga" blogginläggen. Denna blogg handlar ju om mig och min endometrios, och jag gör en längre historia kort genom att i stora drag dra hela historien från början fram till dags datum. Allt handlar enbart om min sjukdom, endometrios, den som så många andra delar med mig, men kanske lider av olika mycket.