Tiden med hormonspiral...

Jaha ja, då hade man en hormonspiral nu, då... Va skönt att inte behöva bry sig om den på fem år! Dvs, om inget annat kommer i vägen så man måste ta ut den.

Tankegångarna gick så där ett bra tag. Biverkningar har alltid skrämt mig vad det än handlat om för mediciner eller liknande. Och hormonspiralen var inget undantag i det. Listan på eventuella biverkningar var hur lång som helst, och det snurrade runt i huvudet på mig, men jag visste ju att man sällan brukar få allt som står i bruksanvisningen... :)

Att blödningar var vanliga biverkning, det hade jag klart för mig. Och det fick jag verkligen erfara. Från dag 1, från första stund jag hade den... till den sista dagen, då jag fick nog, hade jag blödningar. Och jag hade den i 1,5 år!!

Jag blev så j*vla less till slut så jag ringde läkare och sa att den måste UT! Jag står inte ut. Till svar fick jag... - Ja, man kan säga att du har försökt och ge den en chans, i alla fall. Ge den EN chans? Jag har väl gett den lika många chanser som tiden i dagar!!!

Nu är den ett minne blott i alla fall, men i dags datum så pratas det om att sätta in en ny... *mamma mia* Sanningen är dock den att jag verkligen varit smärtfri med hormonspiralen, det ska inte glömmas att sägas! Lika smärtfri som efter operationerna, men som sagt, blödningarna gjorde att jag verkligen inte orkade ha kvar den...

Oron för att smärtorna skulle dyka upp efteråt var enorm, men jag kopplade bort den känslan, med tanke på att det ju kan förvärra allt.

Det tog kanske en-två månader faktiskt, innan smärtorna åter var en vardag för mig. Och då blev det tabletter... som vanligt...

Fortsättning följer...